Epilepsi - Chodsky Pes

En sida med info ang. epilepsi och även sjukdomen på rasen Chodsky Pes.
Detta är en sida med delvis fakta, rekommendationer samt min personliga åsikt och tankar.
Hundarna på bilderna är ej drabbade av epilepsi.

Mina personliga åsikter, tankar, erfarenhet:

Epilepsi på rasen Chodsky Pes är något som funnits ett tag i rasen men har inte pratats så öppet om.
Idag ser man fler och fler inlägg på de utländska forumen ang. hundar med epileptiska eller liknande anfall i varierande ålder.

Chodsky som ras är väl egentligen inte mer drabbad än andra raser av sjukdomen idag men pga. sitt låga antal individer så kan det drabba fler än vad man tror pga. att många linjer är de samma dock olika långt bak.

Jag håller hela tiden på att leta info från Chodsky ägare världen över gällande olika sjukdomar bla. Epilepsi.

Idag, 19.10.2017, har jag en lista på nästan 40st hundar/linjer där epilepsi eller liknande anfall uppkommit, vissa konstaterade som epilepsi, andra inte.
Och genom listan kan man se att vissa linjer är mer drabbade än andra medans vissa hundar har helt "fritt" från epilepsi i sina linjer men ändå blivit drabbade.
Så viss genetisk risk kan finnas på vissa linjer, dock ej något konstaterat utan något jag själv försökt/försöker räkna ut via information från ägare och tjeckiska uppfödare.

Det finns konstaterad epilepsi i Tjeckien, Norge, Finland och Danmark (vad jag fått info om) dock ej fått någon info från någon i Sverige idag (19.10.2017).

Då epilepsi nedärvs olika inom olika raser så är det svårt att veta när/varför/hur det kommit epilepsi på just vissa hundar.
Jag tycker själv det viktigaste är att se helheten hos en individ och dennes linjer.
Att se till att inte dubbla samma/olika linjer där det finns ett flertal fall av epilepsi utan att försöka avla bort ifrån det så gott det går.
Men att utesluta syskon till en hund som är konstaterad med epilepsi kan förstöra mycket inom rasen, enligt mig, om den ej är konstaterad ärftlig.
Detta pga. att basen är så pass liten och då är det viktigare att se på linjerna hos hunden i helhet än enstaka individer.

Jag anser att det viktigaste för en uppfödare är att ha koll på sina hundars linjer samt hundar man ev. använder i sin avel och genom detta undviker att dubbla ev. epileptiska linjer.
Även att vara ärlig om deras kännedom om ev. linjer med epilepsi.
Allt detta kommer förhoppningsvis att hjälpa rasens "problem" med just epilepsi.

En uppfödare MÅSTE enligt SKK delge info om sjukdomar så som tex epilepsi för valpköpare som har intresse av valp där sådan kännedom finns.

Har ni några frågor eller funderingar kring detta jag skrivit är ni mer än välkomna att kontakta mig på: nostermirabilis@hotmail.com

SKK:

Mail från SKK ang. epilepsi, då jag mailat dem ang avel på tik vars syster har konstaterad epelepsi dock ej konstaterad ärftligt.

"Hej Monica!

Vad bra att du tar informationen om kullsysterns epilepsi på allvar. Som du skriver är den inte konstaterad ärftlig men heller inte konstaterad icke ärftlig, så den risken måste du ju tyvärr räkna med. Epilepsi finns, som du kanske redan känner till, med som observandum i er rasspecifika avelsstrategi där det står att "det finns indikationer på att vissa linjer har drabbats av epilepsi men vi vet i nuläget inte hur utbrett problemet är". En bra början tycker jag därför är att kontakta din rasklubben, för att få mer information om epilepsiläget i rasen i allmänhet och de aktuella linjerna i synnerhet! Samt vilka rekommendationer som i dagsläget finns inom rasen.

Enligt våra grundregler (2:2) är man som uppfödare skyldig att endast genomföra parningskombinationer som utifrån tillgänglig information inte ökar risken för allvarlig sjukdom/funktionshinder hos avkomman. SKKs generella rekommendationer när det gäller kullsyskon till sjuka individer är att iaktta försiktighet, vilket t.ex. kan innebära att senarelägga avelsdebuten, för att i möjligaste mån upptäcka sjuka djur innan dessa hunnit gå i avel. Detta tänker jag kunde vara väldigt klokt i ditt fall!

När det gäller att  fatta beslut om huruvida din hund bör användas i avel eller ej är det viktigt för dig att väga in hur allvarlig sjukdomen är, vilken spridning epilepsi har i rasen (både i Sverige och internationellt) samt fundera igenom vilken risk du som uppfödare är beredd att ta. Enligt SKKs grundregler (2:9) är man skyldig att alltid lämna sanningsenliga och fullständiga uppgifter om sina hundar, vilket i ditt fall skulle innebära att du är skyldig att informera både parningsspekulanter och eventuella blivande valpköpare om att tiken har ett kullsyskon som drabbats av epilepsi.

Hoppas mina svar har bringat lite klarhet i dina funderingar. Trevlig helg!"

SCPK:

Svar från rasklubben gällande min tik med syster som har epilepsi, innan parning ägt rum och rekomendationer i klubben fanns.

"Hej Monica! 

Jag har varit i kontakt med sektorn för avel o hälsa i rasklubben. Sektorn har inga uppgifter om epilepsi i linjerna för din hund. 

De kommer ta upp frågan på sitt nästa möte, men om du snabbt behöver ett preliminärt svar så är det troliga att kommer de att avråda från avel med kullsyskon och valpar till hundar med konstaterad epilepsi. Sektorn arbetar för fullt och hoppas kunna ge ett definitivt besked inom två veckor. "

Det tog 6,5 vecka innan nästa svar, då rasklubben arbetat ihop en rekommendation med SKK och SLU gällande avel på epilepsi inom rasen.

"Hej Monica,
Vi i sektorn för för avel och hälsa ber om ursäkt för att du får ett senare svar än planerat men vi ville ha god grund för vår rekommendation. I bifogade dokument framgår rasklubbens ställningstagande och rekommendation. Rekommendationen kommer att publiceras på rasklubbens hemsida inom kort. "

Här är länken till rasklubbens rekomendationer idag på avel på hund med närbesläktad epilepsi:
http://www.scpk.se/document.htm?doc=309277

Är epilepsi alltid ärftligt?

Idiopatisk epilepsi kan vara ärftligt

Om det första anfallet kommer under hundens första tre levnadsår kan Idiopatisk epilepsi misstänkas. Detta tillstånd beror på en störning i impulsfrisättningen i hjärnan, orsaken är inte fastställd.  Ärftliga faktorer tros påverka, då Idiopatisk epilepsi är vanligare inom vissa raser.

Kramper och anfall kan också bero på andra bakomliggande problem med lever, njure, hjärta, rubbningar i salt- eller sockerbalans. Andra förändringar i hjärnan, såsom hjärnhinneinflammation, hjärnskakning eller tumörer kan också orsaka epilepsi.

I dessa fall är epilepsin sekundär och behandlingen inriktas på de bakomliggande sjukdomarna. Denna sekundära epilepsi visar sig ofta hos den medelålders till äldre hunden. Även medfödda missbildningar kan ligga bakom. Provtagning vid utredning kan innefatta blod och urinprov, EKG, hjärtultraljud och röntgen, ibland också datortomografi eller magnetröntgenundersökning.

Det är sannolikt att det är olika gener som orsakar epilepsi inom olika raser, detta tror man både baserat på olika nedärvningmönster, men också då den kliniska bilden varierar mellan olika raser.

Epilepsi bör betraktas som ett symptom snarare än en sjukdom, detta då det kan finnas olika bakomliggande orsaker till varför en hund får ett krampanfall. Ett krampanfall utlöses alltid från hjärnan, man brukar tala om en sk. kramptröskel. Om denna tröskel överskrids, får individen ett anfall.

Orsakerna till att en hund får ett anfall kan vara många. Sjukdomar i kroppen kan sänka den normala kramptröskeln med epileptiska anfall som följd. Detta ser vi bland annat vid för lågt blodsocker. Förändringar i hjärnan så som ärrbildningar, tumörer eller inflammationer kan också orsaka epileptiska anfall.

Det finns även olika typer av epileptiska anfall, man brukar framförallt tala om två typer: partiella och generaliserade anfall. Vid ett partiellt anfall sker det en urladdning av hjärnceller i en liten del av hjärnan som t.ex. kan yttra sig i att hunden rycker i ena tassen. Under ett generaliserat anfall sker det en urladdning i hela hjärnan, dvs. hela hunden ligger och krampar. Vissa hundar kan även få partiella anfall som övergår i generaliserade.


Källa: Agria och SLU